Kunde inte lägga ifrån mig den lilla boken.
Min pysslande o biltokiga vän miste sin man för 7 snart 8 år sen....
Lisbeth förklarar fantastiskt hur sorg känns.
Att förlora sin livskamrat har jag inte gjort men föräldrar, svärföräldrar o för inte tala om de missfall man haft sorgen har tett sig lite annorlunda men i grunden samma känsla,
den om tomhet ,förlamning. Den känslan har Lisbeth satt ord på.
Bra beskrivit om hela sorgprocessen.
Det vi vet med säkerhet när vi föds är att vi alla ska dö inget som någon kommer undan sen kan man ju hoppas att det tar många år därimellan.
Men att tro att man har all tid i världen nej så är det inte oavsett tid...
Vi pratar för lite om döden o vad som händer...inte religiöst så den biten lämnar jag men praktiskt
o det stora då är pengar!
Boken skulle vara ett krav för alla att läsa som handbok...skriver du inte så allt finns svart på vitt kan du hämna verklig katastrof.
Boken om sorg den är skriven varmt med humor o ögonvrån samtidigt som man känner igen sig i sorgarbetet.
Säger en sak till Prata om döden o hur du vill det ska vara, skriv papper på allt! Testamente om det finns särkullbarn! Är man "bara" sambos kolla igenom vad som gäller o gör det medans du lever o mår bra...sen är det försent.
