Mycket sorg har det vart i dagarna *suck
i Fredags somnade en väns pappa in o en pappa till annan vän i går.....
Jag vet ju vad de går igenom tyvärr
Jag tänker så på er alla♥
Mammas bortgång kommer en nära när det är sorg runt en o
i morgon är det tre år sen....
Så många gånger jag tänk det har skulle mamma sett....tänk om jag fått visa.....berätta....
det är oxå ett år sen morbror B somnade in....
♥Ni är saknade o fattas oss....♥
nu har forskningen fått slagits en del om min tid med annat....som scrapping.(länge sen jag vet) men ett litet sött album till en nykomling var liksom ett måste. snart klar men visar inget fören den är överlämnad.... men jo känner mig nöjd. lättast är ju att göra sidor när man har foton här blir det lite mer hur jag tänker mig ett fota ska vara o fotas*;) men hoppas de blir glada de som ska få det.
Jo, sorg är något vi alla får stifta bekantskap med, vi som hinner leva några år. Livets gång, desto nära relationer man haft desto mer ont gör det helt naturligt. Efter lång tids sjukdom kan det kännas som en lättnad när det äntligen är slut. Sorg kan se så olika ut, har jag tänkt många gånger.
SvaraRaderaJu äldre man blir, desto oftare får man möta det oundvikliga... Sorg är svårt och jobbigt, och med mycket självrannsakan. Fint att du kan finnas som känslomässigt stöd till dina vänner!
SvaraRaderaSom du såg hos mig är det också mycket roligt som händer med släktforskningen hos oss... Jag vet att det absolut inte spelar någon roll med vem man är släkt med och att vi säkert korsar med varandra förr eller senare, men att bevisligen vara en liten del i det stora tycker jag är mäktigt! <3
Jo, har ju några som gick bort med ett par veckor emellan i november förra året...tungt var det.
SvaraRaderaMen livet går vidare......min mamma gick bort 2006....10 år sedan och ännu kan jag känna tanken på att ringa henne och berätta nåt.
Hur som helst...ha en fin fortsättning på veckan.